Sök:

Sökresultat:

2705 Uppsatser om Natura 2000 - Sida 1 av 181

Val av område och områdesskydd för Natura 2000 med skogshabitat : En jämförande studie av fyra län i Sverige

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.

Riksintresse; Bevarande eller nyttjande : Vindkraftsutbyggnad inom Natura 2000- områden

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pågående verksamhet och rättskraftiga tillstånd

När Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rätten en del av den svenska rätten. Ett av dagens viktigaste mål för EU är skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mångfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvärda naturområden. Meningen är att dessa naturområden ska skapa ett nätverk av skyddsvärd natur, så kallade Natura 2000-områden. I dessa områden gäller speciella skyddskrav.

Natura 2000-områden: rättsverkningar i jämförelse med vanliga naturreservat

Syftet med uppsatsen, att utreda de skillnader i rättsverkningar som finns mellan Natura 2000-områden och vanliga naturreservat,har jag uppnått genom att använda mig av traditionell juridisk metod. Genom att jämföra lagtextformuleringar, förarbeten och bakgrund till bestämmelserna om de två områdesskydden har jag funnit att reglerna om Natura 2000-områden har en betydligt större räckvidd än bestämmelserna för vanliga naturreservat. Allehanda verksamheter och åtgärder omfattas av den särskilda tillståndprövning som gäller för ingrepp i Natura 2000-områden, medan vanliga naturreservat har begränsad räckvidd till de ingrepp som stadgas i reservatsföreskrifterna. Jag har även funnit skillnader när det gäller inrättandet och upphävandet av områdesskydd, och resultatet är att EU-kommissionen utövar en stark kontroll vad gäller Natura 2000-områden. Kommissionen kan tvinga medlemsstaterna att inrätta särskilt skyddat område, och om medlemsstaten vill upphäva skyddet måste samråd ske med kommissionen.

Natura 2000: en rättsfallsanalys

Natura 2000 som områdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (79/409/EEG). Det är därför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta är de avvägningar som domstolsväsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-områden. Dessa rättsfall är intressanta att studera eftersom det inte räcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullständigt, utan det kräver även att rätt ekologiska och juridiska avvägningar genomförs i domstolarna. Syftet med den här uppsatsen är alltså att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rättsfall som handlar om Natura 2000. De rättsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna är M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid Ljungån, C-127/02 hjärtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-våtmarkerna. Utifrån ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillståndsärenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende på hur de ser på miljön som beslutet rör.

Miljökonsekvensbeskrivning: En redogörelse av gällande rätt

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts främst med utgångspunkt i nationell lagstiftning men också en del internationella bestämmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas också upp för att skapa en djupare förståelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har även berört områden som normer och hänsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har också särskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 områden.

"Det enda vi vet säkert är att allt är osäkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-ärende

SammanfattningUppsatsens syfte är att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rättens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-ärenden. Elva svenska rättsfall har analyserats och fyra fall från EU-domstolen. Följande frågor besvaras;-       hänvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       går det att utläsa ur MÖD:s domskäl om försiktighetsprincipen har tillämpats?Natura 2000-regleringen baseras på två EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mångfalden inom unionen. Medlemsstaterna åläggs därför att upprätta skyddsområden för de arter och livsmiljöer som är listade i bilagor till direktiven.

Miljökompensation vid exploatering av Natura 2000 : en jämförande studie av Sverige, Tyskland och Nederländerna

The purpose of the thesis is to describe how environmental compensation is carried through when it comes to exploitation of Natura 2000. The thesis also relates to the three theories of planning synoptic, advocacy and transactive. Three cases of environmental compensation have been studied from three different countries where an exploitation of the Natura 2000 is done. Sweden, Germany and the Netherlands have all been working with environmental impact assessments as a demand to be able to carry through their projects. The projects concern the development of a railway track, an industry and a port which all have been approved by the EU-commission to carry on because of socioeconomic reasons.

Vindkraftsplanering och skyddad natur : Konflikter mellan två intressen

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Tillåtlighetsbeslutets bindande effekt mot Natura 2000-skyddets asymmetri - En utredning av rättsläget kring förhållandet mellan regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. MB och tillståndsprövningen för Natura 2000-områden samt konsekvenserna därav

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Konflikter mellan Natura 2000 och andra riksintressen. Exemplet Torsviken i Göteborgs hamn

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Miljökonsekvenser av dagvattendamm i Skebäck, Örebro : en fallstudie hur miljöpåverkan av en dagvattendamm intill ett Natura 2000-område kan bedömas

Stormwater is surface runoff water that originates from precipitation or snowmelt and that on hardened surfaces prevents to infiltrate the ground. In city areas stormwater can consists of major amounts pollutants and when reaching a lake or watercourse it can cause damages on vegetation and animals. Therefore it is important to treat polluted stormwater before it reaches the recipient. The municipality of Örebro have since the 90ies an extensive work with treatment of stormwater in sedimentation ponds. A new stormwater treatment project is planned in an industrial estate in Skebäck, Örebro.

Fragmenterade tillståndsprocesser : Europarättens implementerande i Svensk Rätt avseende större miljöfarliga verksamheter i Natura 2000-områden

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

Om dödens betydelse eller icke-betydelse : ? En läsning av epikurismens förhållande till döden, utifrån Lucretius Om tingens natur

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura.

Kalkbrottstvisten i Bunge Ducker : En ACF-analys av två kolliderande riksintressen

Abstract This thesis is based on a case study of the drawn out legal process on the question of establish a limestone quarry in Bunge Ducker in north Gotland (Sweden). The current fields are located next to areas that are protected by virtue of being EU-certified Natura 2000-areas. Despite this, the Swedish governments and courts have not agreed in witch national interest that should be prevail when decisions are made on this issue. This phenomenon are reflected in the judicial process and different court have evaluate information differently in the case. A change among governmental actors where priority is given to the importance of national interest have occur in the later part in the process.

1 Nästa sida ->